saludable.blogg.se

Så... Imorgon är det dags för milen. Jag försöker intala mig att allt handlar om det mentala. Att det inte kommer att vara omöjligt att genomföra så länge psyket är med på noterna. Problemet är "bara" det faktum att jag alltid haft dåligt självförtroende när det kommer till mina prestationer. Jag har kunnat tycka om mig själv till personligheten, men när det kommer till mina handlingar är jag en väldigt skicklig kritiker.

 

 

Känslorna är blandade och pendlar om vartannat. Ena stunden känns det roligt att utmana sig själv, medan det i nästa känns rentav fruktansvärt att behöva utsätta sig för sådana plågerier. Jag vet inte hur det ska bli, men jag vet att de där tio första minutrarna alltid är värst för mig. De när man vet att hela vägen återstår och då det redan börjat skära i lungorna.

 

Man ska inte måla fan på väggen, men det är svårt att aldrig tvivla på det man gör. Jag vet inte alls hur det ska gå nu innan, men det enda sättet att faktiskt ta reda på sanningen är att göra mitt bästa imorgon. Mer kan man faktiskt inte göra, hur klyschigt det än må låta.