saludable.blogg.se

Som slutprojekt för alla dessa månader av blod, svett och tårar så hade vi planerat att springa ett lopp. I måndags ägde det rum och som ni säkert förstått några inlägg ner så var vi båda väldigt nervösa innan starten. Det var jag, Becca och hennes pappa som skulle springa och här ser ni hur vi såg ut innan vi satte av:

 

 

Ikväll är det sista kvällen å vårt projektarbete, för imorgon väntar en mil i ett avlägset samhälle i småland och därefter är vi fria. Känns väldigt skönt, men samtidigt jobbigt. Från och med imorgon har vi inte längre en ursäkt för att vara nyktra och välja nyttigt, utan måste i så fall göra det till ett aktivt val. 

 

Hur det kommer bli framöver, vad som kommer hända med bloggen och resultaten av vårt slit är ännu osäkert. Det som är klart är dock att det under de närmsta dagarna kommer att dyka upp bilder, både från morgondagen och de avslutande helkropsbilderna. Ska bli kul att se...

Men först har vi ett lopp att klara av - önska oss lycka till!

Idag pågår de sista förberedelserna inför morgondagens lopp. Jag har packat väskan och ska snart bege mig till Becca för att fotografera oss och därefter peppa tillsammans. Imorgon är det alltså dags, och jag måste erkänna att jag är livrädd.

 

När det kommer till mål med det här loppet så känner jag mig inte särskilt strukturerad. Jag är nöjd så länge jag klarar mig igenom hela grejen, men det vore roligt att fixa det på en rimlig tid (under timmen i alla fall). Med tanke på att vi båda känt oss lite halvkrassliga så vore det bra att kunna springa utan att tvingas harkla sig hela tiden, haha.

 

Idag är en sådan dag när självförtroendet är i botten och allt bara känns piss. Och ja, även jag har sådana dagar, trots mitt hurtiga flin. Ibland är det bara så svårt att hitta motivationen att orka lite till, när de explosionsartade framstegen uteblir.

 

Igår sprang vi runt Munksjön på lunchen, vilket var en prestation i sig. Hanna, som när vi tvingats springa samma sträcka på idrottslektionerna gick stora delar, sprang nu hela sträckan på en riktigt fin tid. Grymt imponerande! Men för mig som ändå tränade en del förra året, och faktiskt kanske till och med sprang sträckan lite snabbare då (eftersom jag sprang för ett betyg), uteblir stoltheten och kicken. Istället blir jag frustrerad över att jag inte nådde min måltid, trots att jag vet att jag inte maxpresterade. 

 

Idag skulle jag prova jeans, och absolut inga passade. Egentligen vet jag att det är muskler snarare än fett som gör att det tar stopp vid låren och att de hade varit för stora i midjan om jag hade fått de att gå hela vägen upp, men det tar ändå på psyket. För visst känns det fel när man tränar i princip varje dag och ändå tvigas gå upp en storlek?

 

Nog kommer det att ha skett förändringar när vi tar de slutgiltiga bilderna på söndag, och visst kommer jag att finna den där extra orken i loppet på måndag. Men just idag känns det inte så. 

 

 

Jag har ofta postat mina vardagsfrukostar beståendes av gröt, ägg och knäckebröd här på bloggen, vilket helt ärligt är ett utav mina favoritmål. Men för att hålla motivationen på topp tycker jag att det är viktigt att skilja på vardag och helg, även när man håller sig till en sund kost. Här kommer däför ett exempel på en typisk söndagsfrukost hemma hos mig.

 

En fralla, som visserligen är fullkorn men toppad med lite onyttigare pålägg, ett glas juice utan tillsatt socker, yoghurt med solrosfrön och honung. Och så kaffe, såklart.

Även om jag gillar min havregrynsgröt känns det som en belöning att få krypa upp i sängen med brickan ovan. Likadant gör jag med mellanmål och tilltugg. På vardagarna försöker jag hålla mig till frukt och knäckebröd, medan det på helgerna ofta slinker ner lite popcorn och dippade grönsaker i soffan.

 

Fan. Nu blev jag hungrig.

Hej igen! Det har gått ett tag sedan vi sågs, men vi har varit i full färd med att ha en ledig vecka från allt vad sociala medier heter. Får man en läxa i psykologi så är det ju alltid bäst att hålla den (vilket vi inte gjorde, haha). Hur som helst så tog vi en liten paus, men nu hoppas vi på att kunna uppdatera så mycket som möjligt igen. Det är trots allt sista veckan innan loppet!

 

 

Idag har vi varit i Ullared, och även om det finns mycket skit där så finns det också några guldkorn. Ovan ser ni en löparjacka jag fyndade för endast 139:-! Även om den är tunn och inte har en livslängd på flera år så kändes det definitivt värt det. Snart är det dags att använda den också! Längtar nästan lite.

 

Hoppas att allt är fint med er. ♥

 

- Innehåller ovanligt mycket fett för att vara en frukt, dock enbart nyttigt sådant.

 

- Fiberrik föda som håller dig mätt länge. Gör lite gröt och släng i bär eller frukt!

- Innehåller enbart 80 kalorier, men är ändå ett bra mellanmål då fiberhalten är hög.

 

 

- En riktig aptitretare som får oss att bli benägna att kasta i oss kebab framåt natten.

 

- De flesta innehåller otroligt mycket socker, vilket gör att blodsockret höjs snabbt till en början för att sedan sänkas markant innan du ens hinner gå hemifrån. Flingor är med andra ord en riktig energibov.

 

- Vissa innehåller faktiskt på tok för få kalorier för att fylla ditt energibehov, och de är nästan alltid väldigt fattiga just på grönsaksfronten. Egen mat är alltid bäst för då vet man precis vad som finns i!

(haha, fin bildkvalitét...)

Som jag har nämnt flera gånger tidigare var jag varken missnöjd med min vikt eller mån om att bli smalare innan projektet startade, men det är fortfarande lika kul att se att kroppen faktiskt förändras.

 

Byxorna ni ser på bilden nedan använde jag flitigt omkring åttonde klass när chinos var trendigt och vi lärde oss spela golf i skolan en dag i veckan. När de började bli för tighta hamnade de längst in i garderoben och där har de legat, fram till en dag förra veckan då jag hade slut på rena byxor och lite smått panik.

 

Fick en impuls och testade dessa - och se, nu passar dem igen! De var till och med så pass stora att jag var tvungen att rota fram ett skärp för att hålla dem på plats. 

 

Som jag nämnde förra gången jag postade ett recept tyckte jag att det här med ungsbakad gröt var ganska kul, och därför har jag nu testat ännu en variant. 

 

Ingridienser:

I fredags valde jag och Hanna att ta ut vår sista onyttiga dag för det här projektet. Vi var aningen ambivalenta i frågan om hurvida vi faktiskt ville ha en sådan dag så tätt inpå slutet, men kände ändå att vi behövde belöna oss själva för vårt slit det senaste.

 

Under dagen förtärdes gifflar, choklad, lite lösgodis, cola, tacos och glass. Vi bakade också chokladbollar, men dessa står fortfarande i princip orörda i min kyl. För av allt vi åt under dagen, var det enligt mina smaklökar bara gifflarna och tacosmåltiden som smakade speciellt gott. Resten var bara för sött och framåt småtimmarna fantiserade vi om melon och keso.

 

Det här var en förbannat bra erfarenhet såhär precis innan slutet. För även om vi har anat sockrets dåliga effekter förut, har det aldrig varit så tydligt som nu. Det är egentligen inte alls särskilt gott och det gör dig bara slö och orkeslös, eller hyper och ofokuserad. 

 

 

Nu känner jag mig motiverad för första gången att inte bara fortsätta med träningen efter projektets gång, utan att faktiskt hålla i kosten också så bra det bara går. Frukt är så jäkla mycket bättre än godis. 

/Rebecca

 

 

I måndags när jag och Becca skulle springa milen, kände vi oss båda väldigt hängiga. Låren var stumma och vi kände oss inte hundra så vi lade om det hela och joggade runt 4 km och körde sedan intervaller med en hel del tempo.

 

 

Resten av måndagen var jag sjukt dålig. Jag har aldrig haft så ont i kroppen som jag hade då, och senare på natten skulle jag komma att förstå hur det hela handlade om feber. Sedan natten till i tisdags har jag alltså haft över 39 grader och mått skit. Egentligen är det inte så konstigt med tanke på väderomslaget och att väldigt många runt omkring varit sjuka nyligen, men så himla olägligt ändå...

 

Dock är jag nu äntligen på bättringsvägen! Efter att ha mått helt värdelöst i några dagar så är det nu bara lite halsont kvar. Min träning den här veckan blev därför inte alls som jag hade planerat, men det är SÅÅÅ viktigt att lyssna på sin kropp när man känner sig krasslig. Hade jag tagit det lugnt i måndags kanske jag inte hade behövt må så dåligt över huvud taget.

 

 

Kapet ni ser på bilden ovan slog jag till på igår. Sköna, vattentåliga och extra greppvänliga blev de mina för en dryg 500-lapp. Fyrtio procents rabatt och endast ett par kvar - ibland är jag glad över mina små fötter!

 

MÅNDAG: 10 km utomhuslöpning (MILEN)

TISDAG: 5 km utomhuslöpning + övningar

ONSDAG: Pass - Spin intervall

TORSDAG: Vila
FREDAG: Gym mage/rygg

LÖRDAG: Vila

SÖNDAG: Ännu oklart

 

Såhär ser alltså veckans träning ut! Det börjar verkligen märkas att vi båda vill kämpa in i det sista nu. På passen sliter vi tills svetten flödar från alla håll och kanter, och vi utmanar oss själva och varandra precis hela tiden vad beträffar både löpning och vikter. Jag ser verkligen fram emot den här månaden måste jag säga! Även om det kommer att bli den tyngsta så vet jag att det är mödan värt i slutändan.

 

En månad. Det är tiden som är kvar innan jag och Hanna ska avsluta vårt projektarbete officiellt genom att springa en mil i ett riktigt tävlingslopp. En fjuttig liten månad, och sen gör vi precis hur vi vill igen. Visst har vi båda sagt att vi till viss del kommer hålla fast i vårt nyttiga leverne, men riktigt samma sak kommer det inte att vara.

 

Därför tänker vi köra stenhårt den här sista månaden. Varenda droppe viljestyrka ska kramas ur och vår fysik pressas yttersta, för den här chansen kommer inte igen. Vi har inte slitit i ett halvår för att nå ett halvbra resultat - det finns inte på kartan.

 

Är ni med oss? Tänker ni hjälpa oss att se till att mars blir den tuffaste och mest krävande, men samtidigt roligaste månaden någonsin? En enda liten månad, det fixar vi tillsammans. NU KÖR VI STENHÅRT.